Rubriken säger väl det mesta... Jag har ont, ont som fan, i min käft. Visdomstanden är på väg ut och i samma veva knäcker vi käken av Jennifer, för det är ju så jävla skönt.

Idag är det tisdag och inte ens två dagar av denna jobbvecka har passerat.

Jag jobbar som städerska, för att få en lön, för att kunna köpa mat och betala räkningar. Tro inte att det är mitt drömjobb! (Absolut inget fel med att välja att jobba som städerska för resten av sitt liv.....) det har sina trevliga stunder! - när dagen är slut! Hahahha. Vilket dåligt skämt.

Nä, just nu sitter jag utanför dollar store i Boden och väntar på... Ja, egentligen bättre tider, men också på min vän madelejn. Vi ska tydligen luncha ihop. Vart ska vi luncha då? Vart kan jag möjligtvis gå in för att bara äta kaninfoder? Arken zoo, djurmagazinet?
Det får väl helt enkelt bli en lätt sallad eller kanske en fet tårt.... Nej, sallad.

Vissa dagar är bättre än den andra, vissa dagar känner jag motivationen till 100% medan jag andra dagar helst hade velat dränka min kropp i chokladpudding och grädde. Så där halvsexig tanke bara... En mullig tjej som dyker ner i en bassäng av chokladpudding... Nej, usch fy, du sexiga tanke, försvinn från min näthinna.

Jag märker ju nu att det bara kommer svammel från mina fingrar just nu... Så jag kanske återkommer med ett lite seriösare inlägg om någon timma.

Hur ska jag kunna förklara denna bild då?

2007-2009 gick jag upp lite i vikt... hehehe. Maten var allt och fikabröd likaså. Mitt stora beroende är egentligen inte godis och chips, utan det är fikabröd... fiiiikaaabröööd *dregglar* FAN va gott det är. Bullar med nå jävla gojs i, kakor som man doppar i mjölk, maffiga jävla tårtor som man i princip blir fet av att ens kolla på... Om det fanns en sak jag skulle välja att äta för resten av mitt liv så skulle det faktiskt vara just det.... fikabröd. Jag kan babbla på i evigheter om det, så jag bryter här.

fiiikaaabrööööd......

Hur som helst. Resan till min viktnedgång startade i oktober 2010. Jag och tre klasskompisar hade ett projektarbete som innefattade att gå ner i vikt på ett hälsosamt sätt - träning och hälsosam mat. "Godislöftet" gällde fr.o.m oktober t.o.m juni (studenten). Genom att träna och äta någorlunda hälsosamt, gick jag ner 20 kg. 

Innan vi började med godislöftet så hade jag gått på GI, och gått ner 4kg. Så under starten vägde jag 93kg och gick ner till 73kg. Jag åt normalt, jag uteslöt ingenting (i matväg) och ibland unnade jag mig till och med pizza och hamburgare. Godis, fikabröd och dricka avstod jag helt de första månaderna men när någon fyllde år kunde jag ta mig en liten tårtbit.

Så här har ni nu fått se en liten(?) förändring av mig under dessa år. Och så typiskt mig att tro att jag är superwoman, tro att jag kan äta vad jag vill bara för att jag har blivit "smal". Nä, någonting slog mig under bältet och nu är det dags för förändring. 

Så följ med mig om ni vill! Från 80kg till 65kg på ett halvår! (vi får inte glömma att julen snart är här!) hehehehe

tjarå bloggish

Oh, hello darlin'

Dags att börja blogga igen. Men för en gångs skull för en annan mening än för att berätta om mitt tragiska jävla liv. Mitt liv har fått en mening. Hoppas jag...

Bloggen är hittils låst, som fan. Så inte en enda jävel ska kunna läsa den, förutom jag jag jag.

Viktminskningen startade oktober 2011. Med hjälp av mina vänner gick jag då ner 20 kg! "fan vilken duktig tjej", tänker ni då, och jag gör också det. Jag var så stolt över mig själv, så jag berömde mig själv... lite för mycket... hehehehe, alla vet väl att godis är gott?

Min startvikt var 93 kg och mitt mål är och kommer alltid att vara 65 kg, med tanke på att jag är 168 cm lång, så tycker jag att 65 kg är en ganska bra vikt. Nu ljög jag. Vi får se hur mycket jag vill väga sen. Men just nu ligger den på 65 kg.

Gud vad jag babblar om mig själv, hur mår jag?

Just nu väger jag 80 kg...... heheh... som sagt... godis är GOOOOTTT!

(läs med grov, manlig, spännande berättarröst) MEN nu är det slut med godis och gott. Nu är det dags att ta tag i mitt flärre och stoppa ner det i en jävla A-brunn, så jag aldrig mer behöver se det. Tiden är kommen för att ta ett sista andetag i godislådorna på Ica, det är dags... att spränga coca-cola companiet och föralltid leva i nyttigheternas värld. Jag ska bli en kanin punkt

äh, tack för idag gullibloggen. hörs väl av